[kokos]

Har funderat en hel del på det här med utbildning på universitet eller högskola. Det är ju praktiskt taget omöjligt för en människa att komma in på de populäraste utbildningarna. Lägsta antagningspoäng från gymnasiet ligger näst intill 20 på t.ex läkarlinjen, psykologlinjen och veterinärlinjen. Jag kan inte låta bli att undra varför?


Snittet från gymnasiet är ett samlat betyg på allt möjligt från "estetisk verksamhet" till religion eller biologi. Varför måste en psykolog vara duktig i matte eller något annat ämne som inte hör till yrket i sig? Eller varför måste en läkare ha kunskaper om spanska?
Det jag menar är att snittet är en kompott av alla möjliga ämnen och de allra flesta människor är inte bra på allt! Man kanske är jätteduktig på att förstå sig på andra människor och läsa av signaler som inte alltid är lätta att uppfatta men man kanske inte är en hejare på matte. Nej då var det kört, det blev ingen psykolog av dig även om du egentligen fyller viktiga bitar som inte blir bedömda. Det var tydligen viktigare att klara av att räkna andragradsekvationer - något som säkert alla psykologer har nytta av!


Det handlar ju om konkurrens och det är därför snitten blir skyhöga. Men jag tycker det borde finnas poäng för personlig lämplighet. Kanske genom en intervju eller varför inte ett test? Varför mäter högskoleprovet bara teoretiska kunskaper? Vad händer med alla de kunskaper eller om man vill egenskaper som är så dyrbara - som empati? Och lyhördhet? Kvalifikationer som är ovärderliga i alla yrken där man bemöter människor. De blev inget värda i den akademiska världen. Jag tycker faktiskt att det är väldigt synd. Och visst kan man kämpa sig blodig och få MVG i allla ämnen eller plugga för högskoleprovet och göra det 4 år i rad - men det kanske ändå inte räcker till.

Varför bedöms förmågan att lära sig som mer värd än andra viktiga egenskaper?
- För att utbildningen kräver att man kan lära sig, kanske man kan svara då.
Men om man är intresserad av det man läser så är det ju naturligtvis lättare att lära.

Eller vad säger ni? Finns andra infallsvinklar som jag inte ser?

[Tingeling]

Hej Rounie,
Jag håller absolut med dig. Nu är det ett tag sedan jag gick gymnasiet, men jag minns en kille som fick jättebra resultat på högskoleprovet och därför slutade helt att anstränga sig på lektionerna och skolkade en del. Jag tror han hade enbart G i det mesta när vi tog studenten, vilket inte spelade så stor roll för hans del. Han kom ju in överallt ändå. Jag minns även en person som inte kom in på läkarlinjen på grund av ett VG i tyska. Sedan alla dessa personer som tar igen betyg på komvux ... konkurrensen tycks bara bli hårdare och hårdare för de som går ut trean.

Den som har arbetslivserfarenhet har ju fördelar vid antagningen till högskolan. Jag tycker att steget inte borde vara så långt till en kvalitativ uttagning, där man går på personliga egenskaper. Titta exempelvis på Konstfack. Där blir du antagen utifrån arbetsprover. Hur skulle det annars se ut där?

[Rich]

Ursprungligen postat av rounie

Varför måste en psykolog vara duktig i matte

För att det är otroligt mycket statistik när man pluggar till psykolog. Därav måste en psykologstudent vara duktig i Matte.

Men generellt så handlar det ju om att bevisa att man kan och vill studera, och det är ju det man gjort genom att få bra betyg i gymnasiet.

Jag håller dock helt med om att det är fel. Jag hade 17 i gymnasiepoäng, men skulle vilja plugga till psykolog, eller rättare sagt beteendevetare. Det kommer bli svårt. Men det går ju att plugga i t.ex Polen.

[ellinore11]

Samtidigt blir den formella exmanen allt mindre viktig när en arbetsgivare ska anställa rätt killar och tjejer.

Rätt utbildning på ditt CV är som något i en kontaktannons. En bra start, men mycket återstår.

[Tin_Tong]

Funkar det bra att få jobb i sverige med utländska examina, t.ex från Polen eller Ungern?

[lehua768]

Men generellt så handlar det ju om att bevisa att man kan och vill studera, och det är ju det man gjort genom att få bra betyg i gymnasiet.