En undersökning från Ledarna visar att endast en av fyra chefer uppger att medarbetarna i hög grad kan påverka sin löneutveckling genom att kämpa, prestera och nå uppsatta mål.
Många lönesamtal i dag är rena spel för gallerierna, där varken chefen eller medarbetaren kan påverka utfallet. Det är tyvärr mer regel än undantag att svenska chefer inte tillåts bemöta sina medarbetare som individer på arbetet, och ge dem lön efter prestation. Det menar Annika Elias, ordförande för Ledarna.
Undersökningen visar att endast 25 procent av svenska chefer med personalansvar har mandat från sina överordnade att sätta löner utifrån medarbetarnas förmåga och insats. De övriga cheferna är bakbundna av ett givet ekonomiskt utrymme, eller har inget ekonomiskt mandat överhuvudtaget. De chefer som har fullt mandat att sätt individuella löner uppger att det hjälper dem att vara en bättre chef. 82 procent av cheferna i undersökningen anser att individuell lönesättning bidrar till eller är nödvändigt för att leda verksamheten på ett önskvärt sätt.
Förklaringen till att chefer inte tillåts sätta individuella löner finns framför allt i begränsande kollektivavtal. 73 procent av cheferna uppger att kollektivavtalet på deras arbetsplats ger dem små eller inga möjligheter att belöna duktiga medarbetare. Cheferna svarar vidare att det svåraste i lönearbetet är att avtalet är begränsande, till exempel genom generella påslag och individgarantier som äter upp en stor del av löneutrymmet.
Kollektivavtalet är ett viktigt stöd i en löneförhandling, men avtalet bör bara avgöra hur lönen sätts. Många avtal idag reglerar tyvärr även själva lönenivåerna, vilket begränsar chefers möjlighet att sätta lön efter prestation. När chefen inte tillåts sätta lönen så undergrävs förtroendet för ledarskapet och medarbetarna blir frustrerade och besvikna. Sådana avtal tvingar chefen att bli en sämre chef än nödvändigt, anser Annika Elias
